Kräksjuk vovve
Idag har inte min lilla pärla vart på hugget alls.. jag vaknade vid åtta i morse av att han låg och hulkade i sängen... vi gick ut och så snart vi kommit in ställde han sig och kräktes på vardagsrumsgolvet. Detta har upprepat sig typ fyra gånger idag så han har nog nån elak bacill i magen. När han inte har kräkts så har han legat i sovrummet alldeles ensam, jag har haft fönstret öppet så han får frisk luft (stans töntigaste hundägare).
Husse har lovat koka ris när han kommer hem. Det blir bra.
Den förlorade sidensvansen
Igår hände följande:
Frode skulle på kvällskvisten öppna balkongdörren för att vädra vardagsrummet, då han hörde ett flax och ett duns. Då han funderade äver vad ljudet kunde komma ifrån fick han se en fågelbajs och ett gäng rönnbär på vårt balkongbord och när han hukade sig ner fick han se en fågel (som jag ganska fort konstaterade var en sidensvans) ligga på golvet i ena hörnet. Frode tog upp den lille stackaren som pep till i sin förskräckelse, han gick ut med den i köket och sen.. dog den. Pippin hade ätit sig full på rönnbär, dom gör ju så och sen hade den väl kraschat in på vår balkong, han var utom räddning. Minnen från barndomen pockade på.. jag minns hur vi skogsängsungar försökte rädda ett par fulla sidensvansar som flugit in i vår fönsterruta på skolan. Ansvaret föll på mig att ta hem dem och vårda dem, men även dessa fåglar dog ganska omgående, till en tolvårings stora sorg.
Vad lär vi oss av detta? Att fåglar har så små hjärnor att dom inte lär sig av sina misstag OCH att fåglar dör under människors vård så det är inte lönt att försöka.
Om att vara en slarvmaja
Nu jobbar jag. Jag hade dock glömt nycklarna till butiken så sötaste Sandra fick komma och låsa upp åt mig.. detta resulterade i att vi satt och snackade skit här under den timman som är vigd åt städning, så jag fick kuta runt som en galning med torrmoppen innan dörrarna skulle öppnas. Det var det värt.
Det ser ut att bli en lugn vecka. På tisdag får vi svar om när älskling kommer in på behandling, på onsdag jobbar jag men annars är inte mycket inplanerad. Jag ska nog ta tag i den ständigt växande tvätthögen, det behövs. Till helgen åker vi troligen till Frodes familj i Smålande. Peppe fyller 35 och det har hyrts lokal, det kan vara trevligt med en weekend nere i Smålandsskogarna.. folket är mentalstörda, men de har trots allt en viss charm.
.. och så vänder allt till det bättre..
Igår fick jag också besked om att jag klarade biologitentan som jag skrev för några veckor sen. En enorm lättnad, speciellt med tanke på att det känns som jag har skrivit den hundra gånger. Faktum är att jag gjorde glädjeskutt igår. Än så länge har denna "termin" varit en succé, två av två tentor klarade och nu väntar kemin. Egentligen var det ju alldeles fantastiskt att det blev som det blev, alltså att jag inte fick dispens... hur skulle jag klarat av att vara i skolan och försöka fokusera med allt som pågått med Frode och samtidigt pluggat till resttentorna? Nej, det hade inte gått så detta har faktiskt varit optimalt.
Denna veckan har jag kunnat ta hand om mig själv.. Frode har jobbat och jag har tagit varma bad mitt på dagen, pysslat om hemmet och i torsdags bjöd jag papputen på lunch.
Igår var jag och provred Vilma, vilket resulterade i att jag idag har en fruktansvärd träningsvärk.. nejnej, inte bara i rumpa och ben.. i hela kroppen! Helt sinnessjukt.. kan inte röra mig normalt. =)
success
Om att återuppta gamla intressen
Efter lantbesöket återvände vi till civilisationen och gottade i oss lite vietnamkäk. Trött Frode blev sittandes i fåtöljen och jag begav mig ganska omgående till jobbet, och här kommer jag nu befinna mig de närmsta fem timmarna.
En ljus framtid? Jodå!
Melvins gårdag
Igår kom såväl brandbilar som polis och ambulans till Östra Åsgatan. Mel höll ställningarna.
Sötaste killen.
På eftermiddagen var vi ute och lekte. Melvin busade loss med söta Coco,och jaktlabbarna Tyler och Quentin:
Om att tiden aldrig räcker till
Kom hem efter shoppingen, bar upp tvätten, strök, plockade undan och vips var det dags att gå till jobbet.
Imorgon har vi playdate med Dessi och Coco, och eventuellt två jaktlabradorer.. så nyttigt med kompisar för Melvin, han är i en ganska besvärlig fas just nu.. tycks inte lita på folk och är allmänt osäker.. trist för lillkillen men det går över!
om att lata sig i höstrusket
Måndag: Tvätta, arbeta.
Tisdag: Med Frode till skiktröntgen, sällskapa medan han dricker kontrastvätska i två timmar.
Onsdag: Arbete.
Torsdag: Till Örsta. Ska kanske bli medryttare på en islänning. iiihh...
Fredag: Till papputen.
Lördag: Jobb
Söndag: Och mera jobb.
Mysdag
I övrigt har vi bara myst idag, man får ligga på soffan hela dagen när vädret är uruselt. Lagade potatisgratäng och helstekt fläskfilé och sen åt vi tills vi var så mätta så vi mådde dåligt.
Nu: ett par timmars arbete, sedan film och gottis.
Om tuffa besked
Gårdagens resultat blev sämsta tänkbara trots alla förhoppningar och löften (mer eller mindre) från läkarna om att nyheterna skulle bli positiva... känslomänniskan Annika bet sig hårt i läppen för att inte bryta ihop men utan resultat, efter ett par timmars intensivt gråtande och efter att ha meddelat nära och kära så lyckades jag samla ihop mig... utsikterna är trots allt goda, vi har varandra och massor av stöd och nu tar vi en dag i taget.
Tråkiga besked, mer eller mindre stora tragedier, visar så tydligt vart man har folk... medan vissa av de man trodde var de närmsta tycktes ta det hela med en klackspark utan att stanna upp alls så har vissa andra, som man inte ägnat så stor uppmärksamhet åt visat sig vara fantastiska människor, villiga att ställa upp och finnas där 24 timmar om dygnet.
Älskade Melli skickade mig ett meddelande igår som fick mig att gråta, en sådan enorm omtanke visad både gentemot Frode och mig att man inte kunde göra annat än att bli rörd till tårar. Saknaden efter henne blir väldigt stor i sådana här lägen då hon är så väl insatt i mina känslor kring sådana här saker... men det är skönt att veta att ett långt avstånd inte förändrar vår relation.
Nu tar vi en dag i taget. Tillsammans är vi starka. Vår kärlek till varandra och till livet ska hjälpa oss att tänka positivt!
