Hamstring
Jag är en nostalgisk person, det kan alla som känner mig intyga. När jag går över Skogsängsskolans skolgård får jag ont i magen, när jag befinner mig i området minns jag alla genvägar, alla småstigar och kan sakna den ljuva barndomen. I dagens samhälle tycks det vara ovanligt att man haft en glad och trygg barndom som man kan se tillbaka på med gläjde, jag är tacksam för min. Dock började jag efter gårdagens inlägg reflektera en smula, vart tog gnuggisarna vägen? Och bokmärkena? Och dinosaurierna? Modelleran är ju en färskvara så det är inte så mycket att fundera över, men däremot den där playdoh-grejen, tjejen som man kunde klämma ut deg ur huvudet på? Var tog hon vägen? Något säger mig att om jag börjar leta så går det mesta att finna på pappas vind, någonstans mellan säckar med gosedjur och pumps fårn 80-talet. =) Min pappa är en hamster, han hamstrar det mesta. Här om sistens så visade han mig prov från småskolan och fotbollskort sparade från 50-talet. Det kan bli värt pengar tydligen. Man kanske skulle leta fram de gamla gnuggisarna, suddgummina, brevpapperna, bamse-tidningarna och försöka se om de har något värde, oavsett så har grejerna i alla fall affektionsvärde och det är ju det som räknas (?)
Pappa?
Jag gillar grejjen med att sälja och köpa bilar...kalla mig "fixar-frasse"...Jag köper en bil, pimpar den och säljer den vidare! Du ska vara imponerad för hur många bilar hade du själv köpt och sålt? Nej fan, just de..det var ju dina bilar turkungarna snodde och tände eld på! =P Vilken årsgrupp tillhör du? Hört talas om hockeybilderm kula och pog? Haha! Puss på dej skruttan
