annikamolander

Ja, ungefär så här ser pappas grannar ut, en minigris och en ardenner.. väldigt söta djur förstås men jag tänkte ändå lägga fokus på att berätta historien om ägaren till dessa djur. och alla djur före dessa djur...

För uppskattningsvis två år sedan fick min pappa en ny granne, folk flyttar ut till landet som galningar och vad som en gång var ett sommarstugeområde är nu ett villaområde. Denna nya granne började med att sätta upp taggtråd runt hela tomten för att hålla sin hund (pitbull) Olle på tomten. Olle var den slags hund som hatade andra djur, Olle var heller inte dum i huvudet utan kunde ta sig ut från tomten utan större ansträngning. Min pappa har katter, Olle hatar katter, Olle smet ut och ville döda pappas katter.. Olle fick till sist inte leva längre för han bara tog sig loss och anföll andra djur.
   En vecka efter att Olle lämnat området kom nästa plåga, en dobermann som man valt att kalla "Bebbe"... Bebbe lämnades ofta ensam och skällde konstant, jag menar konstant, han var aldrig tyst. Bebbes motion bestod av att denna ägarinna åkte till golfbanan, plockade ut hunden ur bilen och lät honom springa efter hela vägen hem (på en bilväg)! Snart flyttade även en dobbermantik dit, sällskap till den andra, ett par veckor senare flyttade minigrisen in. Dobermanntiken försvann lika fort som hon kommit, grisen gruffar upp folks gräsmattor.. även han kan ta sig ut från tomten. Bebbe avlivades för ett par veckor sen, han högg en av ägarinnans kompisar. Idag ute hos min pappa hörde jag plötsligt ett frustande och ögnade över axeln.. vad finner man om inte en häst? Johodå, hon har köpt en häst. Till allas stora glädje skäller varken grisen eller hästen, dom tycks heller inte vara benägna att anfalla folk.. men kära tid, bör denna människa ha husdjur?
Tillägg: Ägarinnan är prostituerad, alkoholiserad, drogmissbrukare och hennes pappa bor i ett tält på hennes tomt (!)