2008-06-11



......ja och idag är en glädjens dag!

Min morgon startade med ångest, föregången av flera dagars ångest med ont i magen och total orkeslöshet inför den fysiktenta jag idag skulle skriva. Nåväl,nu är det väl så att ångesten inte bara handlade om denna tenta, utan allmän och total skoltrötthet, flera misslyckanden i tentaskrivandets konst, för mycket arbete och stress, ett stökigt hem och allt som inte gått enligt planen.

Hursomhelst, jag vaknade som sagt på morgonen och intog en skål coco-pops (som av nån anledning är det enda jag just nu får i mig på morgonen trots att jag vet hur onyttigt det är och trots att jag är hungrig igen efter en kvart)... hade jag inte vetat bättre hade jag nog trott att jag var gravid (eller i klimakteriet, tro mig, det är lika troligt/otroligt som det förstnämnda) om man tittar på mina humörsvängningar och konstiga matintag. Jag lunkade iväg till skolan och kände att jag verkligen matchade den regntunga, grå himlen.. satte mig i tentasalen och fick vad jag skulle kalla en ångestattack light (light därför att jag vet hur en riktig ångestattack känns, detta var inte jämförbart med den gången) och fick galet hög puls och tårarna steg i ögonen, sån blir jag aldrig! Min alldeles fantastiska lärare lade armen runt mig och försäkrade att det skulle gå bra... det behövdes. I lite över en timma satt jag och tömde ur mig mina kunskaper gällande agregationsformer, volt och ampere, magnetism och atomfysik.. kände mig vemodig och gick hem till soffan, lade mig i fosterställning och somnade, sov i tre timmar trots en god natts sömn (tror jag).. vaknade tröttare än innan och drog mig mot datorn då min lärare sagt att han skulle lägga ut tentaresultaten redan idag.. datorn var långsammare än vanligt och dokumentet med namnet "tentaresuktat" tog flera minuter att öppna, pulsen ökade till vad som kändes som 200 slag/minuten men rätt vad det var öppnades det och så de magiska orden: du är klar med fysikdelen! Glädejtårar! Vilken sten som föll! Ringde till Frode, grinade i telefonen, gjorde detsamma med pappa... kan inte riktigt förklara, konstigt egentligen att man kan bli så totalt överlycklig för en sådan sak men min dag vände verkligen.. livet känns lättare! Det går åt rätt håll! Jag är färdig med fysiken!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0