Nostalgi
Minnen från förr har pockat mycket på mig på sistone, både som någon slags avsaknad och som glada minnen. Just nu sitter jag och lyssnar på gamla guns N´ roses ballader som gick hett hemma i bandspelaren i sena barndoms/tidiga tonårs tider.. starkaste minnena uppstår alltid för mig när jag hör låtar som jag lyssnat på mycket eller i sepciella sammanhang, det är nästan om att gå tillbaka i tiden när jag hör musik som jag så starkt förknippar med specifika saker. Hur många gånger har man inte tillsammans med en käresta önskat en låt som är "våran"? Nåja, det är ju inte dessa man minns, utan helt andra låtar i helt andra sammanhang, starkt påminnande om speciella människor.... här är några:
Pelle: Ja det var ju denna kille jag under hela min barndom trodde att jag skulle gifta mig med. Låten som "är Pelle" är Please forgive med med bryan adams... detta av flera skäl, dels var det ju albumet "so far so good" som gick hemma ständigt, men det var ju också favoriten att dansa tryckare till på mellanstadiediscon.. och för mig fanns det bara en värd att dansa med och det var ju pojken med de tindrande ögonen, Pelle som jag känt sen jag lärde mig gå.. ja herregud, killen är i dagsläget pappa till en jättesöt liten flicka...
Jim: Ja vad i allsin dar ska man säga? Jag och Jim hade alltid en väldigt underlig relation (aldrig ett par, heller aldrig bara vänner) och han är också den som "har flest låtar".. love is all around (wet wet wet), bye bye johnny (return), you and i (scorpions), anything for love (meatloaf)... flertalet låtar förknippade med ganska konstiga situationer... men vilka givande samtal vi kunde ha trots allt! =)
Erik: Åh den första "riktiga" pojkvännen! Den första dejten.. hemma i min pappas hus.. red hot cilipeppers "other side", hångel i soffan, såå kär jag var och vilken gris han var.. haha!
Frode, min Frode: Heeeelt klart "push it" med salt n pepper.. tryckta mot varandra på Blå´s dansgolv, helt totalt förbjudet och jag endast 19 år fyllda.. haha, those where the days! Jag får än idag tillbaka den känslan så fort jag hör den låten och får sån sjuk lust att dansa! Att inte förglömma är "hero" med Enrique Iglesias.. då jag blev så totalt betagen av denna människa och aldrig kunde släppa tankarna på honom... ja gud, det var i den gröna saaben (MINST lika förbjudet som dansgolvet) och han sjöng och jag föll! Ja alltså, jag har än idag svårt att förstå att det blev vi till slut.
Nåväl, nu har jag bara nämnt ett fåtal... men gratulationer till dig som överhuvudtaget orkat läsa detta dravel! Det är bara jag som är nostalgisk och allmänt fånig...
