annikamolander

Ja, behöver man säga mer? Man känner hur livsgnistan sakta försvinner, information om hur tuff kursen i fråga är.. en literaturlista med ett 50-tal böcker, kritisk granskning av literatur, begreppsförståelse blablablabla.. man får ju lust att lägga sig i fosterställning och bara skita i allt. DOCK ska jag säga att det är kul att träffa flickorna och jag har hamnat i en basgrupp som jag har höga förhoppningar om.

Annars har jag inskaffat ett par nya jeans idag vilket inte är helt fel. Vad som heller inte är helt fel är det faktum att jag faktiskt har pengar för en gångs skull. Men detta är det bästa av allt: jag har köpt ett jättefint album! Och pennor att skriva med i albumet och hela kalaset gick på typ 400 spänn vilket i sig är löjligt men tänk vad roligt jag har när jag sitter och pysslar med det! Att göra 3 sidor i albumet (alltså totalt ca. 8 foton) tog mig två timmar.. så jag borde ha göra ett tag! Me love pyssel! Faktum är att det händer att jag köper en målarbok bara för att jag tycker det är så mysigt att få sitta och färglägga Nalle Puh och hans vänner en stund!

Tala inte om för mig att jag är knäpp, jag är redan medveten om detta.

bilder tagna 25/8

Var det bara jag som under tonåren såg fram emot den dagen då man skulle få bryta sig loss? Så snart man skaffat eget skulle inte föräldrarna ha något att säga till om. Jag kan inte säga att jag hölls i koppel på något sätt, visst fick jag sova hos pojkvänner, dricka öl innan jag var myndig och stanna ute om kvällarna. Jag hade heller inga särskilda sysslor hemma typ som att diska varje torsdag eller så.. men ändå, vilken skillnad det skulle bli i alla fall... utan föräldrars insyn, utan att de någonsin skulle kunna klaga, vilken grej det skulle bli!
   Alla som vet något om mig vet att jag tycker att min pappa är en fantastisk man! När min mamma gick bort klev pappa fram och tog hela ansvaret utan att blinka, han fanns alltid där och det gör han än idag! Men vad jag skulle komma till var följande: Jag börjar inse att jag aldrig kommer komma till den där punkten då pappa inte har insyn eller inte får mig att känna mig som 8 år. Ha inte så korta jackor, du får problem med njurarna eller Du ska inte dricka, du vet hur du blir eller man ska inte hålla på med piercingar och sånt, det är farligt eller näää! Inte ska du skaffa hund, du blir bara låst... självklart har han sunda tankar och är berättigad till sin åsikt, det är inte det som är problemet.. problemet är att jag (när han säger dessa sakaer) börjar tvivla på mina egna beslut, jag skäms som om jag vore liten när mamma och pappa berättade att jag inte fick gå över stora gatan själv för det åkte för mycket bilar där, eller att jag inte fick gå och bada själv för att jag inte kunde simma eller vad som helst! Hur kommer man förbi det?

Gjord igår. Är faktiskt himla nöjd =)

Väggdekoration gjord inne i badrummet. Inte så tokigt om jag får säga det själv? Det var ju en del pyssel förstås men jag blev himlanöjd i slutänden!

Vad som en gång var en drakbåtsfestival, där företagen tävlade i rodd och familjerna kom och hejade är idag något helt annat. Å-festen har man valt att kalla Eskilstunas jippo som dyker upp i slutet av augusti. Festen innebär att ett gäng tält fälls upp vid strömsholmenområdet och på torget, hoppborgar finns för barnen, tivoli är tradition och ungdomsfyllan är svårundviklig men det kan ju ändå vara trevligt för staden att ställa till med lite festligheter, även om det kanske inte lockar mig så mycket. Däremot var jag just inne på eskilstuna.se och man får sig ett gott skratt då man inser att folk inte har ett meningsfullt liv.. folk klagar på Å-festen och i sin tur klagar folk på dom som klagar. Tydligen är det enormt jobbigt för dem som bor inne i centrum att det är hög ljudvolym och fylla på stan, faktum är att de är alldeles vansinniga över att denna typ av fest får lov att existera. Någon kontrar med att de kan åka från stan eller stanna inne i sina lägenheter varpå någon blir vansinnig för sverige är ju faktiskt ett fritt land... jojo, men om man stör sig på folkmassorna kanske man inte behöver vara mitt i grytan (?) 365 dagar finns det på året, Å-festen är 3 av dessa, vilket innebär att det INTE är Å-fest 362 dagar om året. Intressant att man jagar upp sig så dant, intressant...

Nu när den starka sommarsolen tycks ha gett upp för detta år var det dags att färga håret mörkt igen:


före


Mittemellan


Efter

Man gillar det faktum att man för en hundralapp kan ändra utseende. Jag har saknat mitt mörka hår!

Förövrigt firar jag och Frode vår fyraårsdag idag, tiden bara rusar iväg!


Puss älskling!

Tänkte bara att berätta att jag igår var med Frode då han skaffade ännu en tatuering, det hela resulterade i att jag blev så sugen att jag själv bokade en tid på torsdag! Följande motiv kommer pryda min överarm:

Idag är jag pigg, efter en formsvacka som höll i sig i tre dagar.. jag har befunnit mig i något slags halvmedvetande och inte orkat ta tag i något alls. Men idag har det vart andra takter! Larmet på luren ringde klockan åtta, då vill jag inte påstå att jag var pigg men jag kände mig åtminstone inte dödstrött... gick ut med lilleman, bryggde kaffe och hällde i mig ett glas fruktsoppa (ja, jag är i en period då jag endast kan inta flytande föda på mornarna och nej, jag är inte gravid!). Därpå satte jag igång med studierna och hann lagom komma in i det där med protoner och elektroner när telefonen ringde. Det var en massös (varför känns det som man menar en prostituerad när man skriver massös?) som jag kontaktade tidigare i veckan som nu lyckats klämma in en tid till mig för att bota min onda rygg. Jag kastade mig ner på stan, satte mig på bussen och en timma senare: en mycket bättre känsla i ryggen!
   Hem igen, dyka ner i kemins värld vilket gör att man tappar livsgnistan ganska fort, men jag kämpade på tappert i några timmar innan det var dags att börja med middagen som jag om ett par timmar ska värma upp och inta här på jobbet.

Imorgon är det alltså uppe med tuppen som gäller, då jag ska skriva tenta i kemi klockan halv nio.. vi får helt enkelt se hur det går, man kan aldrig veta har det visat sig.. jag tyckte jag hade en bra uppfattning kring det där med kemi, molberäkningar, kovalenta bindingar, pH och allt det andra första gången jag skrev... men där hade jag tydligen fel!

Jag vill bara dela med mig: OM EN KVART FÅR JAG GÅ HEM!

... jag mår bra för övrigt...

Jag har på sistone utvecklat en smärta i ryggen som inte vill avlägsna sig.. eller förlåt, den avlägsnar sig framåt kvällen då den istället ersätts av en ganska besvärlig huvudvärk. Igår skulle min käre man (god bless!) massera mig efter jobbet varpå han fann en hel del muskelknutar, varav vissa kunde avlägsnas men en stor del fortfarande finns kvar. Jag skall ringa en massör vi känner och hoppas på att jag ska slippa gå till kiropraktiorn.. förstå mig rätt, jag älskar kiropraktorn, han är en god man men jag har roligare saker att lägga mina pengar på.

Igår upptäckte jag att jag helt missat att tacka jag till höstens högskolekurser på studera.nu vilket resulterade i att jag ringde antagningsnämnden imorse och dom i sin tur skickade mig vidare till högskolans expedition, som skickade mig till den personal som är extrainsatt för att ta hand om oss slarviga som glömmer att tacka ja till våra kurser (oops!). Hon var i alla fall toktrevlig, kvinnan jag pratade med, och ordnade en sen anmälan åt mig.. ska inte vara någon fara, enda risken att man inte får läsa är om kurserna blivit fulla på folk och den risken är lika med noll när det gäller dessa kurser som heter något så spännande som pedagogisk kommunikation i teori och praktik samt estetiska läroprocesser i teori och praktik. Jag ska i alla fall ringa den aktuella institutionen i slutet av veckan för att förklara läget. 
   När jag ändå var på stan passade jag på att hämta mitt nya id-kort (jag vet att jag är så gammal att jag borde ha körkort, vi talar inte om saken) och hälsa på papputen på jobbet där jag skrev ut lite papper, jag var även på CSN och hämtade blanketter åt Fia för det hade jag lovat.

Har varit halvt medvetslös i stort sett hela dagen, så otroligt trött.. vet inte varför. Hoppas jag inte håller på att bli sjuk.

På torsdag är det kemitenta och jag ska spendera hela morgondagen och onsdagen på studierna, känns lagom.

Det här jobbet roar mig emellanåt, arga kunder som förr kunde göra mig alldeles förskräckt får mig istället att vilja skratta lite.

Vad som såg ut som en tönt och hans flickvän kom för en stund in i butiken och skulle hyra en amerikansk actionrulle. Följande dialog ägde rum:

- Kundnummer eller personnummer?
- ¤¤¤¤¤¤  - ¤¤¤¤ .... och jag har en film till godo.
- Du har ARN - tempelriddaren till godo.
- Jag vill ha den här istället för ARN.
- Fast du har specifikt ARN till godo, det står i notisrutan. Vill du ta ARN istället?
- Nej, jag vill ha den här!
- Det är olika bolag, därför kan jag inte ge er den utan kostnad, den kostar 45:-
- Fast hela vår kväll blev förstörd för att ARN hackade..
- Det är därför ni fått den tillgodo, så att ni ska kunna se den i sin helhet.
- .... Ni tar alltså inte hänsyn till att hela vår kväll blev förstörd??
- Givetvis. Ni kunde ha kommit in samma kväll och omedelbart fått den utbytt plus en extra dag utan kostnad..
- Vi bor ju på andra sidan stan! Vem bekostar i så fall bensinen?
- ...Här står det att ni bor på Västra Åsgatan... ska det ändras..?
TYSTNAD. TYSTNAD....
- Det är sista gången vi hyr här!!
- mmmm.. tack och hej.

Förstå mig rätt, jag begriper att man kanske blir upprörd när man kommer hem efter en veckas slit och ska se en film och sen fungerar den inte. Men.. kära tid! Ta det lugnt! Vad folk heller inte förstår är att jag bara gör mitt jobb, rätt och slätt. Jag brukar inte jävlas med mina kunder bara för att! Tycker dock numera att denna typ av diskussioner är ganska roande.

Jag sitter här på mitt arbete och har just filosoferat kring livet med min goda kollega Fia. Hon har slutat och jag är ensam kvar (bortsett från ett tiotal kunder som vankar omkring i butiken). Jag slutar om en och en halv timma till min stora glädje och när jag kommer hem tänker jag äta en pizza som plockas upp på vägen, varpå jag tänker mysa ner mig i soffan och se en (förhoppningsvis) bra film.

Jag saknar mitt arbete på gruppboendet, det gav mig lite kontinuitet och trygghet. Jag saknar mina kollegor, dom hade jag lätt kunnat jobba med livet ut. Jag saknar brukarna som ger så mycket kärlek.. men den 18:e ska jag hoppa in där! Tilläggas bör kanske att jag jobbade för ett par dagar sen också, glömde att gå dit, hade missat det totalt varpå min chef ringde och påminde mig om mitt åtagande och jag var där på en kvart.. trots att jag sov när hon ringde! Mycket imponerande för att vara kvinnfolk! =)

Har börjat inse så smått att det snart är dags att komma tillbaka till verkligheten, då menar jag skolan och jag får rysningar bara jag tänker på det! Känner i hela mig att jag hellre hade velat jobba.. men snart Annika, snart, bara håll ut... vad som värre är.. jag har en tenta i kemi på torsdag! Plugg fram tills dess.. dygnet runt, mer eller mindre. Fast vad hjälper det när jag inte fattar vad jag läser om??

Det får räcka för nu. Trevlig kväll!

Förövrigt...

Jag måste, jag bara måste få tala ut om ett stort problem: Grammatik. Låter det tråkigt? Det skulle inte behöva tas upp om det vore så att folk följde grammatikens regler. Okej, jag må vara en språkpolis och något av en fanatiker men det driver mig till vansinne att folk som bloggar (okej, främst de som nyttjar lunarstorm, men trots allt, de flesta över 20 år) inte kan stava och vad som ännu värre är... de vet inte att man skall använda punkt vid slutet av en mening och inte heller att man därefter skall börja nästa mening med stor bokstav. Det blir ju bara en enda sörja!

Folk kan heller inte göra skillnad på de helt olika vokalerna O och Å... till exempel läste jag om en pojke som var sjuk, han hade feber och behövde läggas in för att få dråpp, vad i hela världen?? Ett dråpp? Vad är ett dråpp? Förmodligen någon ny slags injektion, i vilket fall hoppas jag att pojken blev frisk och att det var en dundermedicin han fick!

Jag vill när jag ändå håller på upplysa om att den modige i sagan kallas hjälte.. ja, tro det eller ej, med HJ! Jag vet inte vad en jälte är.. vet ni?

Sär skrivning.. sär-skrivning.. särskrivning!!! Min största allergi! Man kan inte på ICA skriva skyltar där det står "skum tomte" eller "kyckling lever"! Jag får allergi! Allergi!(med 2 konsonanter vi namn L)

Gud så skönt att få det ur systemet! No hard feelings!

Denna tv-apparat införskaffades för en ungefärlig timma sen. Då tidigare tv-apparat lät som en dammsugare vi detta lag ,även om bilden vara utan anmärkning, så kände vi att det var dags! 42" plasma för åtta papp är inte fy skam ändå. Man älskar rea!

Har förövrigt haft en trevlig fikastund med min Emelie, mycket givanda.. kanske gör vi en repris redan imorgon. Love u babe!

Jobbar just nu, lika kul som vanligt. Gruppboendet ringde i morse (klart inte gruppboendet ringde, men personal därifrån) och frågade om jag vill jobba denna lördag.. Vill? Vill? Klart jag vill, men jag ska ju jobba i videobutiken.. såklart att jag ska! Och trogen är man ju så till den milda grad att man tackar nej till ett jobb där man tjänar dubbelt så mycket pengar. Är det inte fantastiskt så säg?

Idag har damen (alltså jag) varit och klippt håret.. himla nöjd faktiskt och det var skönare att bli av med det än vad jag trodde det skulle bli! Innan klippningen kom storebror på besök, återlämnade film och stannade på en fika, mkt trevligt.

Min älskade sambo har fått för sig att köra en "all-sallad-diet" vilket resulterat i att jag också bara äter sallad, vilket i sin tur resulterat i att jag är hungrig hela tiden och detta resulterar i det värsta av allt.. att jag äter massa godis på jobbet! Det gör ju inte underverk för figuren direkt! Ska ta tag i träningen nu till hösten.. ska, ska, ska! Var kanske inte mitt snyggaste på beach -08.. haha!

Förövrigt jobbar jag just nu.. men vad som är mer intressant är det faktum att jag är helt ledig imorgon! Hela dagen! Från att jag stiger upp tills jag går och lägger mig.. gott folk, kan ni förstå detta?? För det kan knappt jag! =)

Jaha, då förväntas en liten uppdatering av livet?

I fredags jobbade jag (till min stora sorg) sista dagen på mitt älskade gruppboende. Därmed inte sagt att det är sista gången jag sätter min fot där, jag är trots allt timvikarie och kommer med stor sannolikhet att bli inringd titt som tätt vid behov men det är ändå inte samma sak som att långvikariera. Jag hade enorm separationsångest och det vart kramkalas utan dess like. Ska dock helt klart hålla kontakten med mina underbara kollegor!

För tillfället jobbar jag i videobutiken som jag är så trött på att jag vill sätta fingrarna i halsen. Den kvava luften bakom disken och besvärliga kunder gör inte direkt underverk för mitt humör. Men det får gå... har gett bort två av dagarna jag skulle jobba kommande vecka till en av mina kollegor.. ganska skönt faktiskt.
 
Förövrigt är det inte så lång tid kvar tills skolan börjar, det får mig att vilja sätta fingrarna i halsen precis lika mycket som ovannämnda. Det ska naturligtvis bli kul att träffa flickorna men hela skolcenariot får mig att rysa!

Imorgon har jag i alla fall bokat tid för att kapa av håret.. blir en uppklippt frisyr som blir längre framtill, ligger i valet och kvalet huruvida jag ska ha lugg eller ej. Foto kommer när beslut blivit fattat och hår blivit klippt.

Funderingar på en tatuering till (på överarmen) pockar på, kanske till hösten (?)

Det var allt för denna gång.

Jaha, då arbetar man i värmen.. jag håller på att rinna bort känner jag, svettas mängder.. måste vara 35 grader varmt här bakom disken. Har vart och svalkat mig med ett dopp ute i Mälarbaden men den svalkan finns inget kvar av. Jag tycker inte det är särskilt trevligt med den här värmen när man inte får ligga på en strand hela dagen med möjlighet att bada så fort man blir varm...

Imorgon ska jag själv till Gröna lund med två brukare och har ingen lust överhuvudtaget... jag vet att det kommer vara helt galet varmt på bussen när vi åker dit (vid två på dagen) och jag är förkyld vilket gör att värmen känns extra jobbig. Sen kommer vi inte hem förän ca. klockan tolv på natten... *suck*
   Har dock bara en vecka kvar av mitt vik nu, vilket känns både skönt och lite ledamt, jag trivs ju asabra där men å andra sidan.. ganska skönt att inte jobba dubbelt.

Idag kom jag iväg till Vilsta, det gillar man ju! Lite avsides halvt under ett träd låg vi och gottade oss i solskenet, åt tants bullar och doppade oss emellanåt. Ett par timmar vart det i alla fall och det räckte alldeles lagom för att ladda batterierna. 

Till Vilsta ridskola var det en himla massa hästar med ägare som kom idag, en förmodad hopptävling. När vi var på väg till bilen efter vår stund i solen kom en liten häst springandes alldeles ensam, efter honom kom en kvinna (förmodligen hästens ägarinna) och en liten pojke (förmodligen hästägarinnans son) och skrek efter hästen att han skulle stanna.. men han joggade på, ut på gräset bland allt folk och njöt i fulla drag, lycklig över att vara fri.. han hann faktiskt några hundra meter innan han blev infångad.. jag gillar att han tog sig friheten, att springa på sina egna villkor är det bästa springet!

...Nu jobbar jag dock...